Undergolv

För att ett golv ska bli jämnt och inte svikta eller svaja vid belastning måste underlaget vara stadigt. Golvplank, golvbrädor och lamellparkett kan fästas direkt i golvreglarna. Är centrumavståndet högst 60 cm ska golvplank och golvbrädor vara minst 25 mm tjocka och för lamellparkett minst 22 mm.
Är avståndet större än 60 cm ökas tjockleken på golvmaterialet till nästa dimension som är 34
respektive 28 mm.

Alla andra golvmaterial som inte är fribärande, som t ex laminat, plast eller linoleummatta och stavparkett kräver ett stabilt undergolv att vila på. Undergolvet som fästs direkt i golvreglarna eller brädor kan bestå av eller golvspånskiva eller golvplywood.

Sten och golvklinker som är döda material som inte rör sig alls kräver ett mycket stabilt underlag. Risken finns annars att plattorna lossnar eller i värsta fall spricker. Under förutsättning att golvreglarna är stabila och ligger med 60 cm centrumavstånd kan undergolvet tillverkas av golvspånskiva eller golvplywood som skruvas fast i golvreglarna. Ovanpå detta läggs en 13 mm tjock golvgipsskiva som även den skruvas fast enligt tillverkarens rekommendation.
Består golvet av betong eller lättbetong fungerar det som undergolv till samtliga ytmaterial.

Undergolv av spånskiva och golvplywood
Undergolvets jämnhet betyder alltså mycket för slutresultatet. Golvspånskivan och golvplywood kan skruvas fast i underlaget alternativt läggas som flytande golv på en underlagsmatta av plast eller lumppapp.

Med flytande golv menas att skivorna inte fästs i golvet utan limmas samman med varandra till ett stort flak som täcker hela ytan sånär som på en ca 10 mm bred springa utmed väggarna. Springan är till för eventuella rörelser beroende på luftfuktighet och kommer sedan att täckas av golvsockeln. Flytande golv läggs på ett befintligt golv eller på betong och lättbetonggolv.
Ska du lägga linoleum- eller plastmatta på golvet ska skruvarna vara försänkta så att skallarna kommer att ligga ca 2 mm under skivans yta. Därefter spacklas och slipas skarvar och skruvhål så att ytan blir helt jämn.

Golvspånskiva finns från 15 till 22 mm tjocklek. 15 mm används ovanpå befintliga golv och som flytande golv, medan 18–22 mm skruvas fast direkt på golvreglarna. Golvplywood tillverkas i 18 mm tjocklek. Avståndet mellan skivornas ändskarvar ska vara förskjutna minst 60 cm.

Undergolv av träfiber
För att kunna lägga korkmattor i hus byggda före 1960-talet klädde man trägolven med tunna träfiberskivor. Det fick till följd att alla ojämnheter i trägolvet så småningom, när skivorna sjunkit samman, kom att synas som ett vågmönster på mattan. Rent praktiskt har detta ingen större betydelse och estetiskt kan det till och med uppfattas som charmigt.

Ska du byta ut och lägga in en ny matta tas den gamla mattan och träfiberskivan bort och ersätts med ett 6 mm undergolv av träfiber. Rensa bort eller slå ner spik som sticker upp och jämna av golvet med tvåkomponentspackel. Träfibergolvet läggs flytande på ett lager av lumppapper. Limma samman skivorna och lämna en ca 10 mm bred springa utmed väggarna. Springan kommer sedan att döljas av golvsockeln. Avsluta med att spackla och slipa alla skarvar innan den nya mattan läggs in.

Samma sak gäller om du ska lägga ny matta ovanpå ett befintligt golv av t ex vinylplattor eller om den gamla mattan är mönstrad. Om man försöker gå en genväg utan nytt undergolv kommer rutmönster eller mönster att synas efter en tid. Undergolv av träfiber tillverkas i storlek 560 x 1 210 cm.
Mer om undergolv kan du läsa på webben under rubrikerna: Golvspånskiva, Undergolv eller Golvgips där det även finns detaljerade beskrivning på hur de olika materialen läggs.

Laminatgolv

Ett laminatgolv är uppbyggt av en kärna, oftast av HDF-board. På kärnans ovansida ligger ett lager kraftpapper, dekorpapper som ger golvet mönster och ett slitskikt av melamin. På kärnans undersida ligger ett laminatlager för att skydda kärnan och göra skivorna stabilare.

Olika tillverkningsmetoder
 
Laminatgolv tillverkas som direktlaminat och som högtryckslaminat.
Vanligast är direktlaminat där de olika skikten limmas direkt på kärnan av HDF-board.
Högtryckslaminat tillverkas genom att de olika skikten pressas samman under högt tryck. Det ger en mer oöm och slitstark yta fast till ett högre pris.

Sammanfogning

De flesta laminatgolv tillverkas idag så att not och spont ”klickas” samman. Det innebär att man inte behöver använda lim. Den här metoden är både praktisk och miljövänlig. Då man inte använder lim går det också lätt att ta isär om en skadad bit behöver bytas ut. Dessutom kan golvet återanvändas i t ex ett mindre rum. Det kan vara bra att ha ett par tre bitar kvar när golvet är lagt om du behöver byta ut eller komplettera.

Underlag

Laminatgolv läggs flytande på alla typer av fasta underlag. Se bara till att ytan är jämn och plan. Lägg en korksmulepapp, lumppapp eller en speciell skumplast under golvet för att dämpa stegljud.
Är undergolvet av betong direkt på marken eller i en källare bör man först lägga ut en plastmatta som är luftspaltbildande t ex Platonmatta.  Mattan dras upp 3–4 cm på väggarna.
Det hela täcks sedan med ventilerade socklar på vägg/golv.
Ovanpå  läggs ett stegdämpande skikt av lumppapp eller speciell skumplast.

Underhåll

Laminatgolv torkas av med en fuktig trasa och rengöringsmedel. Till t ex färg som bitit sig fast används lämpligt lösningsmedel.

Fakta
För alla laminatgolv gäller att mönstret är fotograferat. I de flesta fall är mönstren mycket bra. Det blir däremot inte lika levande som ett äkta golv då samma mönster upprepas hela tiden.
Laminatgolv tål de flesta kemikalier och t ex cigarettglöd utan att ta skada. Däremot kan, framför allt de extrema lågprislaminaten lätt ta skada om det kommer in fukt mellan kärnan och laminatet. 
Tjockleken på laminatgolv (7–10 mm) gör att de lämpar sig väl för renoveringsarbeten i alla bostadsutrymmen utom våtutrymmen. De flesta laminatgolv tillverkas ca 120 cm långa och mellan 20 och 40 cm breda. De finns i ett otal mönster från olika träslag till klinker och olika stenmönster. Finns även i kvadrater 40 x 40 cm
Priser från ca 120–ca 300 kr/kvm. 

Linoleum och plastgolv

Linoleummattor, tidigare kallade korkmattor, tillverkas i stort enbart av naturliga råvaror. Bland annat linolja, harts som utvinns från barrträdens kåda, trämjöl, korkmjöl, kalkstensmjöl, juteväv och färgpigment utan tungmetaller.

Tillverkning, linoleum

Massan som blandas av ovanstående ingredienser pressas ut på juteväven under tryck och värme. Därefter hängs mattorna upp i torkrum under 2–3 veckor.
Plastmattor för torra utrymmen består av en plastbaserad massa som ges mönster genom att olika färgade massor blandas. Genom tryck eller prägling kan mattan ges ett reliefmönster. Slitskiktet består av PVC. För mattor som utsätts för stora påfrestningar förstärks slitskyddet med en beläggning av polyuretan.

Läggning

Undergolvet som kan bestå av golvspånskiva eller golvboard ska vara helt plant och skarvar och eventuella skruvhål igenspacklade och slipade. Dammsug och torka bort allt damm och smuts. Mattan limmas direkt på undergolvet (följ limtillverkarens rekommendationer). För att undvika limränder i mattan och för att den ska sitta ordentligt i limmet gnids mattan fast med en styv träskiva ca 30 cm lång som kläs med en trasa på den sida som ska ligga an mot mattan.

Underhåll

Tvättas med ljummet vatten och rengöringsmedel. Borttagning av fläckar: Kaffe, fett, grädde, etc tas bort med diskmedel och ljummet vatten. Tjära, gummimärken från klackar, tusch, olja med lacknafta och stearin, tuggummi och färg låter man torka och skrapar sedan bort försiktigt med stålspackel.
Får du inte bort fläckarna på linoleum kan du slipa ytan med ett fint slippapper nr 300 och därefter polera ytan med golvpolish.

Fakta
Såväl linoleummattor som plastmattor finns i ett otal mönster och färger. Tjockleken är 2–3 mm. Linoleummattor är ca 2 meter breda och i rutor. De flesta plastmattor finns i bredder upp till 4 meter.

Trägolv

Massiva trägolv av furu och gran är ganska vanligt. Mest exklusivt är om brädorna är sågade rakt igenom stammen så att man får en bräda som är bredare vid rotsidan och avsmalnande mot stammens topp. När golvet sedan läggs vänds varannan bräda med rotsidan uppåt och varannan med rotsidan nedåt. Vanligast är dock brädor som är ca 20–28 cm breda.
Det finns även furuplank som är spårade på baksidan. Spårens funktion är att hålla brädorna plana.  Lämplig dimension är 22 x 160 mm till fribärande golv.
Parkett består av 3-skikt virke som läggs vinkelrätt mot varandra. I mitten en kärna av trästavar. Överst ett träskikt och underst ett stabiliserande träskikt av lägre kvalitet för att brädan ska vara formstabil. Parkettbrädor är ca 20 cm breda och finns i tjocklek 14–25 mm, där den grövre dimensionen kan användas till fribärande golv medan den klenare läggs som flytande golv.

Läggning massiva brädor, grövre parkett

Lägg först ut en byggfolie på golvreglarna. Spika eller skruva fast brädorna i golvreglarna. Spikas de så ska du använda galvaniserad spik 2,8 x 75 mm. Skråspika eller skruva snett genom noten och ner i reglarna. Använd en försänkare sista biten så att inte kanterna på brädorna förstörs. Första och sista brädan spikas även uppifrån och ner i reglarna.
OBS! limma inte brädorna i golvreglarna. Då riskerar du att golvet kommer att knarra och dessutom försvårar det om och när golvet ska bytas ut.

Ytbehandling

De massiva golven kan ytbehandlas med såpskurning, oljning, eller lack, alla typer har sina för och nackdelar.
Såpa
Här används en speciell fet typ av såpa som finns hos golvhandlare och hos dem som säljer färg. Den ger så småningom en grå yta. Mindre märken kan behandlas med ljummet vatten så reser sig i allmänhet virket. Såpskurningen bör göras om varje år.
Olja
Behandling med olja är den som är mest motståndskraftig mot repor och mindre märken eftersom oljan tränger ner i virket och gör det hårdare. Synliga repor kan slipas bort med ett fint slippapper och sedan oljas om på nytt. Specialolja för golv finns hos färghandlare och golvförsäljare. Ett nytt golv ska strykas om efter något år och därefter vart 4–5 år.
Lack
Finns från matt till blank glans. I dag är de flesta lacker vattenbaserade och har en mycket svag lukt. En skada i lacken som inte åtgärdas gör att träet kommer att bli grått i skadan om fukt  tränger ner. Vid mindre skador kan man bättra på lacken, men var noga med att få samma glans som övriga golvet har. Vid större skador kan det vara nödvändigt att slipa och lacka om hela golvet.
Parkettgolv ska bara behandlas med olja eller lack då vatten, som tidigare sagt inte passar ihop med parkett.

Fakta
När det gäller massiva trägolv förekommer i stort sett bara furu och gran, två träslag som egentligen är alldeles för mjuka för att användas att gå på. Tappade föremål och vassa klackar gör lätt märken. Fast med den kultur vi har i Norden upplevs ett golv med patina som charmigt.
Parkettgolv finns i flera olika träslag där ek är vanligast. När det gäller hårdhetsgrad är gran mjukast medan virke från lövträd som ek, lönn, ask och bok är ungefär lika hårda.
Parkettgolv kan användas i alla utrymmen utom i våtutrymmen och helst inte i entréer eftersom parkett är vattenkänsligt. Utsätts ett parkettgolv för vatten som inte torkas upp med det samma kommer ytskiktet att släppa helt eller delvis från kärnan där vattnet har varit.
Det finns såväl fanerade golv som golv med en yta som är 4–5 mm tjock. Det fanerade golvet lämpar sig bäst i utrymmen som inte utsätts för så stort slitage, t ex sovrum, då det inte går att slipa om.
Priser: Fanerade golv från ca 200 kr/kvm, slipbar 14 mm parkett från ca 350 kr/kvm, spårad obehandlad gran 22 x 160 från ca 160 kr/kvm och massiv obehandlad furuplank 30 x 185 mm från ca 300 kr/kvm

Golv av sten och keramik

Sten och keramik är de material som är mest beständigt.
Redan långt före vår tidräkning användes de som byggnadsmaterial och fortfarande i dag kan man se och gå på dessa gamla golv inte minst i Medelhavsländerna.

Tillverkning

Stenskivor som används till golv sågas till i önskad tjocklek ur stora stenblock. Därefter ytbehandlas skivorna, i de festa fall genom slipning och eller polering.
Keramikplattor tillverkas genom att lera pressas samman i formar och sedan bränns i hög temperatur. De kan sedan ytbehandlas med olika typer av glasyr eller helt enkelt vara oglaserade.
För både sten och keramik gäller att ju blankare yta desto större halkrisk om det kommer vatten på golvet. Av den anledningen bör man i utrymmen där det förekommer fukt och vatten använda keramikplattor som är oglaserade eller grovglaserade. För sten gäller att ytan bör vara lagom sträv.

Läggning

Eftersom sten och keramik inte påverkas av skiftningar i temperatur eller fuktighet gäller att underlaget är mycket stabilt och slätt, se undergolv. Spackla ut skruvhål och skarvar i undergolvet. För golv av betong/lättbetong gäller det att spackla ytan jämn. Följ sedan tillverkaren rekommendationer när det gäller läggning. Klinker kan delas med kakelskärare.  
Stenskivor är avsevärt hårdare och de kan inte delas på samma sätt utan måste sågas. Ska du göra arbetet själv bör du beställa skivorna tillsågade så du slipper sågningsarbete. Skivor av porösare sten som t ex marmor kan du däremot såga med specialsågblad med en beläggning av karburandum. Sådana blad finns för såväl metallsågbåge som sticksåg.

Underhåll

Stengolv och keramikgolv kräver i stort sett inget underhåll bortsett från avtorkning med fuktig trasa och såpa. Däremot kan ibland fogarna behöva kompletteras. Har golvet blivit matt lägger du på en lösning av såpa som får ligga kvar ca två timmar slipa sedan med polermaskin eller för hand. Oglaserade klinkers kan strykas med klinkerolja som täpper igen porerna och gör golvet lättare att hålla rent.
Om olyckan är framme och något tungt ställer till skada gör du så här: Ta bort fogen runt om med en spik, mejsel eller fogfil. Var försiktig så att inte ytorna runt om skadas. Bryt försiktigt upp plattan/skivan. Har du tur släpper den i annat fall tas den bort bit för bit. Gör ren ytan och lägg i en ny bit av samma sort i ny fästmassa. Foga så snart som möjligt.
Priser: Stengolv från ca 250 kr/kvm, keramik från ca 120 kr/kvm

Fakta
Sten är ett naturmaterial och därför mycket skiftande när det gäller färg och struktur vilket just är charmen med materialet. Granit från Sverige och granit från Tyskland ser helt olika ut. Samma sak gäller marmor från Kolmården och marmor från Italien. Till och med sten från samma brott kan se olika ut. Av den anledningen bör man beställa några skivor extra som reserv om olyckan skulle vara framme och en sten spricker. Vid senare komplettering kan det vara svårt att få tag i liknande sten. Stenskivor finns i en mängd storlekar och tjocklekar. För hemmabruk räcker i allmänhet ca 10 mm tjocklek. Stengolv står emot de flesta kemikalier. Den svaga punkten är fogarna som lätt missfärgas. Därför är det viktigt att torka bort vätskor så fort som möjligt. Marmor däremot är känsligt för syror som t ex apelsin och citron som fräter sig in i stenen. Torka därför direkt med ljummet vatten och diskmedel.
Keramik är som tidigare nämnts bränd lera. Här är utbudet i stort sett oändligt och storlekarna på plattor stort. Vanligaste storlekarna är 10 x 10, 15 x 15, 20 x 20 och 10 x 20 cm. Men det gäller att se upp, plattor som säljs som t ex 20 x 20 cm kan vara såväl 19,8 x 19,8 som 20,1 x 20,1 mm. Dessutom kan tjockleken variera från ca 8 till 10 mm, något man bör tänka på vid t ex mönsterläggning.