På de flesta banker får du samma ränta på fritidshuslånet som du får när du lånar till villan. Du kan få bolån på ca 85 procent av köpeskillingen. Men det kan bli billigare att öka lånet på villan eller bostadsrätten i stället.

– Om du har amorterat ner lånen på din fasta bostad och har outnyttjade pantbrev kanske du har utrymme att låna till fritidshuset. Du sparar då de kostnader du skulle ha haft om du istället skulle ta ut nya pantbrev, säger Ann-Sofie Magnusson, Ikanobankens familjeekonom.

Om du måste ta ut nya pantbrev eller inteckningar betalar du en avgift på 2 procent av inteckningsbeloppet, till det kommer en inskrivningskostnad på 375 kronor och bankens administrationskostnader på omkring 250 kronor. Anta att du ska köpa ett fritidshus för 500 000. Om du betalar 100 000 kontant och tar ut pantbrev på 400 000 kronor betalar du 8 625 kronor i avgift. Lika mycket pengar kan du alltså spara om du istället använder outnyttjade pantbrev och lånar på villan eller bostadsrätten.

Funderar du på att köpa ett hus ”på ofri grund”, det vill säga där du inte äger tomten som huset står på, kan du generellt inte ta ett bolån eftersom du inte kan använda tomten som säkerhet. Du får ingen lagfart och därmed inga bolån. Alternativet är att ta ett vanligt blancolån, ett lån utan säkerhet, istället. Det blir dyrare, men i gengäld är priset på hus med arrendetomt ofta lägre. Det är dock viktigt att vara medveten om att det kan vara svårare att sälja ett hus på ofri grund, just på grund av att lånen blir dyrare.

– Om möjligheten finns att låna mer på privatbostaden, antingen för att man amorterat ner lånen eller för att den stigit mycket i värde, kan man låna även till ett fritidshus med arrendetomt, säger Ann-Sofie Magnusson.

Det är inte ovanligt att mäklarens redovisning av driftskostnaderna är något av en glädjekalkyl, dessutom blir de förstås mycket större för en barnfamilj än för ett par utan barn, det går till exempel åt mera varmvatten, man lagar förmodligen mer mat och kanske måste toaletten tömmas oftare. Gör därför en kostnadskalkyl för hur mycket det kommer att kosta för just dig och din familj att ha sommarhuset. När du ska räkna ut realistiska driftskostnader bör följande ingå:

• Låneräntor & amorteringar på lånen.
• Tomträttsavgäld om kommunen äger tomten.
• Fastighetsskatt.
• Årsavgift till eventuell samfällighet.
• Försäkringar, dels på huset, dels på ditt bohag. Ta först reda på hur mycket av ditt bohag i sommarhuset som täcks av hemförsäkringen, du kan behöva en tilläggsförsäkring. Kolla med flera försäkringsbolag hur mycket försäkringen kommer att kosta.
• Elkostnader. De är beroende av hur stort huset är och om du behöver ha viss värme på även när ni inte är där.
• Sophämtning & slambrunnstömning.
• Telefon. Är mobiltäckningen tillräckligt bra eller behöver du ha fast telefon också?   
• Underhåll och renoveringskostnaderna. Tänk på att även trädgården ska underhållas och ni kanske behöver köpa gräsklippare, trädgårdsmöbler, växter mm.
• Sotning.
• Vatten.

Idag är kapitalskatten 30 procent och du kan samtidigt göra 30 procents avdrag för underskott av kapital, till exempel räntekostnader. Det betyder att du efter skatt bara betalar 70 procent av kostnaden efter skatt.

– Men på belopp över 100 000 kronor är bara 70 procent av underskottet avdragsgillt. Om ni har stora lån på er permanentbostad och dessutom lånar till fritidshuset och räntan stiger finns risken att ni kommer upp i räntekostnader på över 200 000 kronor tillsammans. På det belopp som överstiger 200 000 får ni bara 21 procent i avdrag istället för 30, förklarar Ann-Sofie Magnusson.

Vad händer om kapitalskatten sänks till 20 procent? Då sjunker även avdragsrätten på lån till 20 procent. Fundera på om du klarar de ökade räntekostnader det innebär!  Tänk samtidigt på vad som skulle hända om någon i familjen blir sjuk, arbetslös eller avlider. Ta livförsäkringar eller låneskydd, som löser en del av lånet om någon av er avlider. Kan ni få ut ett så högt pris på sommarhuset att ni kan lösa lånen om ni av någon anledning blir tvungna att sälja i framtiden? Tänk också på att man inte får uppskov med skatten när man säljer sitt fritidshus.

– När man köper hus måste man ha en stor buffert så att man klarar oförutsedda händelser. Ju mer man lånar, desto större är risken att man inte klarar räntor och amorteringar. Gör kalkyler så att ni ser att ni klarar framtida räntehöjningar även om exempelvis avdragsrätten skulle minska, råder Ann-Sofie Magnusson.

Förutsatt att du klarar kostnaderna tycker hon att läget är det allra viktigaste när du köper fritidshus.

– Läget går ju inte att ändra på. På sommaren vill man gärna sitta i solen, tänk därför på hur huset är beläget och var solen finns olika tider på dagen. Hon råder alla blivande fritidshusköpare att inte stressa. Att köpa hus är en stor affär och det är viktigt att ta sig tid att undersöka och tänka igenom allt innan man bestämmer sig. Om du till exempel köper fritidshuset när barnen är små vill du säkert veta om det finns kompisar i området. Och kanske ska du redan nu fundera på hur det ska bli när barnen blir tonåringar och inte alltid vill åka med till landet. Kontrollera hur det är med allmänna kommunikationer. Kan tonårsbarnen själva ta sig ut till stugan?

– Var också lite förutseende och fundera på om du kanske vill flytta till fritidshuset och bo där året om i framtiden. I så fall kanske du ska köpa ett annat hus än om du bara ska vara där på sommaren och en del helger, säger Anne-Sofie Magnusson.n